Tack så jättemycket till alla er som har varit med och gett kollekt/gåvor med Swish och med banköverföringar de senaste månaderna då vi på grund av Covid-19 inte har haft gudstjänster fysiskt i vår kyrka sen 15 mars. Det värmer oss som sitter i ledningen i församlingen att se att trots detta står vi tillsammans och sluter upp för vår kyrka.
En naturlig del
Det som har med givande till församlingen och Guds rike att göra handlar inte endast om tjat från kyrkans ledning, utan det är en del av vår gudstjänst. Kollekter och gåvor till församlingen blir till välsignelse för att Jesus själv lär oss att ge eller offra till Guds rikes arbete. Vi kan tycka och mena olika om vilket fokus ekonomin skall ha i vårt arbete, men oavsett är vårt arbete avhängigt av ekonomin. Inte så att det blir ett huvudfokus utan som en naturlig del av vår gudstjänst och vårt liv.
Gick förbi
Det är som någon sångare, som var med i en gudstjänst, sa. Det hade kommit till punkten i gudstjänsten då man skulle samla in kollekten. Det var en liten församling men kassören i församlingen, som gick runt med kollektkorgen, tänkte att de som är våra gäster skall vi inte be om kollekt ifrån. Så han gick förbi sångarna. Då utbrister en av sångarna ”du får komma hit också så vi får ge för vi vill inte gå miste om välsignelsen”. De hade sett något viktigt i sitt givande som gjorde att kollekten inte blev ett tjat, utan något som utlöser välsignelse i våra liv.
Det är en välsignelse att få vara med att ge. Inte så att desto mer du ger desto mera välsignelse får du. Nej, Gud räknar inte som vi! Se bara vad Jesus säger om änkans gåvor i tempelkistan i Markusevangeliet 12:41-44.
Han satte sig mitt för tempelkistan och såg hur folk lade ner pengar i den. Många rika gav mycket. Så kom där en fattig änka och lade ner två kopparslantar, alltså några ören. Då kallade han till sig sina lärjungar och sade: ”Sannerligen, den där fattiga änkan har lagt mer i tempelkistan än alla de andra. De gav alla av sitt överflöd, men hon gav i sin fattigdom allt hon ägde, allt hon hade att leva på.”
Gud ser till hjärtat bakom gåvorna som ges. Det skall inte vara så att du känner något tvång att du måste ge, utan det är en frivillig sak som är mellan dig och Gud. Därför ger vi inte med tanke på att vi skall bli sedda utifrån hur mycket vi ger, utan vi ger med ett glatt hjärta vad Gud påminner oss om att ge.
I Norge skulle det för många år sedan byggas en kristen skola. Det var en som fick i uppgift att vara insamlingsledare för den här skolan. Och nu var det så att han kände till många kristna som var potentiella givare till det här projektet. Han hade nog lite i överkant god kunskap om hur en del hade det rent ekonomiskt också. Lite hemskt skulle vi kanske säga i dag. Men den här gången funkade det bra.
Frågade
Det berättas om hur han åkte runt och presenterade projektet för skolan och frågade om de kunde vara med och bidra med något. Han blev väl mottagen av de allra flesta, ibland var han så frimodig att han vågade sig till att säga en siffra på hur mycket han tänkte att de kunde vara med att ge. Frimodig? Ja.
Många accepterade de belopp han kom med men några ville tänka på det och prata med Gud om det innan de bestämde sig. Snabb i repliken, som han också var, svarade han då att det borde de inte göra för då blir det dubbelt så dyrt. Vi kan skratta åt denna berättelse, men jag undrar ibland om han inte hade lite rätt i det här. Änkans skärv var inte en gåva av hennes överflöd utan hon gav det hon hade.
Rätt perspektiv
Menar Gud att vi skall ge allt vi äger och har? Nej, det är inte så Gud vill. Men han vill att vi skall ha rätt perspektiv på våra ägodelar. Vi hade inget då vi kom in i världen och vi får inget ta med oss ut ur den här världen. Så på något sätt kan man säga att vi är förvaltare av Guds gåvor den tiden vi lever här på jorden.
Fri vilja
Hur mycket skall jag då ge? Ja, det är upp till dig själv. Gud har gett oss en fri vilja och ingen kan eller skall tvinga dig att ge, men om du vill ha ett gott råd så står det något om det i vår bibel. Inte som ett påbud utan som en god vägledning.
Kom med hela tiondet till förrådshuset, så att det finns mat i mitt hus. Sätt mig på ett sådant prov, säger Herren Sebaot, då kommer jag att öppna himlens fönster och låta ymnig välsignelse strömma ner över er.
Malaki 3:10
Så har tiondet gett oss som en vägledning om gott förvaltarskap men inte en lag. Så hoppas jag att det blir för dig och mig som Paulus skriver om i 2 Kor 9:7:
Var och en må ge vad han har beslutat sig för i sitt hjärta, inte med olust eller av tvång. Ty Gud älskar en glad givare.